Två mål blir tre

Snart. Snart. Snart kan jag nästan liknas vid en modebloggare.

Snart ska jag köpa ett par tygskor. Det är ett vårtecken.

Det är närmare fem minusgrader ute och nollgradigt inomhus. Det är runt en decimeter snö utanför dörren och jag har fortfarande en hemlig längtan efter att få köpa ett par broddar. Jag krockar fortfarande med pulkaåkare när jag är ute och går med hundarna. Mina strumpor är fortfarande surt blöta när jag kommer in efter en promenad längre än till bilen. Träd kan fortfarande misstas för att vara stora människor klädda i vitt.

Snart ska jag köpa ett par tygskor. Det är lättare att springa i sådana än i stövlar.

Snart ska jag köpa tygskor. Det är lättare att hinna till bussar om ens fötter inte är utvändigt sammanbundna med ens vader.

I höjd med Bollebygd är min andning återhämtad och jag har utökat mina antal mål med denna terminen till tre.

1) Läsa praktisk filosofi. Och förstå praktisk filosofi. Avstämning: Skriver hemtenta och tycker mig än så länge ha lite koll på att Platon är lite smygsosse.
2) Lära mig spela gitarr. Och inte skrämma folk när jag spelar. Avstämning: Jag är kvar på fem ackord, men mamma flyr inte längre rummet när jag spelar. Framsteg.
3) Skaffa mig den kondition som krävs för att ha kunna prata med eventuella medresenärer i höjd med Delsjömotet. Avstämning: Jag träffade Christian på bussen i måndags och han frågade om jag tränade något - ytterst positivt. Jag lyckades alltså dölja min brist på kondition.